fredag 17 februari 2012

Blogguppgift A: Nyhetsvärdering



Jag kan ibland känna mig sorgen när jag läser de nyheter som olika tidningar publicerar. I GP har man den här veckan kunnat läsa om allt från vansinnesdådet i Hjällbo, där en tio år gammal flicka blev knivhuggen i halsen, till solskenshistorien om andfamiljen som räddats undan vinterns kyla. Att nyheten om vansinnesdådet blir högt värderad både i GP och i övriga medier, har jag full förståelse för, den innehåller många av de punkter som www.mediekompass.se listar som betydelsefulla för nyhetsvärdet. Den är intressant för en stor del av allmänheten, det är för GP en lokal nyhet och det började rapporteras om händelsen efter bara några timmar efter att dådet inträffat. Dessutom är våldsbrott mot barn något som enligt min uppfattning väcker stor uppmärksamhet. Andelen brott som man kan klassa som "vansinnesdåd" är mycket få och gör därför att dessa nyheter gärna får mycket stort utrymme i media.

Så över till den andra nyheten om andfamiljen. Jag kan förstå att det kan vara ett trevligt inslag med en liten hjärtevärmare som denna artikel. Men nu har minst ett tiotal tidningar publicerat en eller flera artiklar om dessa små fåglar. Det är nu jag blir ledsen. För trots att jag själv aktivt letat finner jag inga artiklar i de stora tidningarna om de svältkatastrofer som enligt bland andra UNHCR och Unicef, just nu drabbar barn runt om i världen. Andfamiljen i Göteborg har alltså högre nyhetsvärde än svältande barn i Afrika. Man kan undra hur detta kommer sig. 

Efter att ha införskaffat mig lite kunskaper om vad man tar hänsyn till vid nyhetsvärderingar, (www.mediekompass.se, http://miun.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:226990, http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/laddaner.asp?ProgramID=2795) drar jag slutsatsen att det är flera faktorer som gör svältkatastrofen till en lågt värderad nyhet. 

För det första, kan man ens kalla det en nyhet längre? I flera år har vissa länder drabbats av torka, med brist på mat som följd, detta kan man knappast kalla för ovanligt längre. Hungersnöden på Afrikas horn fick väldigt mycket medial uppmärksamhet förra året. Men sen blev det en inaktuell händelse. Vi kanske kände oss nöjda med att vi donerat lite pengar och intresset svalnade, trots att lidandet fortgår för de drabbade. 

Det är också lättare att relatera till händelser som sker i vår närhet än till det som pågår på andra sidan jordklotet. Antalet utrikesreportrar som befinner sig i de drabbade områdena spelar självklart också in och min gissning är att de är ganska få. Ska man vara lite lätt cynisk också så kan man ju se till vinstintresset och ekonomin. "Gamla" nyheter säljer inte lika bra som "heta". De som har intresse av att svälten uppmärksammas är befolkningen i de drabbade länderna, inte de stora annonsörerna på den svenska marknaden. Jag tror också att de bilder som finns på svältande barn inte längre har samma hjärtskärande effekt efter att det publicerats flertalet liknande bilder. 

"Summan av kardemumman" säger mig att vi även i fortsättningen mestadels kommer kunna läsa om nyheter som är lättare att relatera till än om de missförhållanden som råder i andra delar av världen.